Beskrivningen av motivationsarbete finns samlad i boken "Motivationsarbete"
Liber AB 3:e uppl., Stockholm 2002 (1:a upplagan 1986). Den kan antingen beställas direkt från förlaget www.liber.se, i bokhandeln eller
direkt från CDON!
Motivationsarbete - en fördjupning
Värderingar och teori
Motivationsarbete har sina rötter i humanistisk psykologi. Till denna inriktning hör till exempel gestaltterapi, de flesta former av familjeterapi, Rogers klientcentrerade terapi, psykodrama, transaktionell analys och miljöterapi. Humanistisk psykologi har som grundvärdering en positiv människosyn. Detta fundament vilar även motivationsarbete på.Den positiva människosynen
En positiv människosyn innebär att man tror att det i varje människa finns en innersta kärna som är god. Destruktivitet och ondska är inte någonting som finns i människan i sig utan är istället miljöbetingad. Det nyfödda barnet har den positiva innersta kärna fullt ut, dvs. det har bara ren godhet.
I motivationsarbete består den innersta kärnan av konstruktivitet, dvs ingen människa vill innerst inne göra sig själv eller andra illa. Det betyder bland annat att ingen vill fördärva sig med droger eller skada andra. Inte heller vill någon biologisk förälder innerst inne göra sina barn illa. Denna människosyn går inte att bevisa eller motbevisa, antingen tror man på den eller inte. För att vara säker på att klienten har en positiv kärna behöver man inga yttre bekräftelser. Hur än omotiverad denne verkar vara i sitt beteende, kan man ändå tro att han bakom allt detta har en positiv kärna.
En slutsats av den positiva människosynen är att det inte finns några hopplösa fall. Eftersom alla har en positiv kärna, finns det en potential i alla människor som kan väckas och fås att utvecklas. Denna grundtro leder till att motivationsarbetaren alltid kan ha hopp om förändring hos klienten. Han kan på så sätt orka ha kvar ett positivt engagemang och undvika att bli utbränd. Motivationsarbetet blir därigenom aldrig meningslöst. Det finns alltid möjlighet att förändras. Dessutom ger hela tiden motivationsarbetaren ut positiva förväntningar. Klienten blir bekräftad i att det finns hopp för honom.
Den positiva kärnan är helt enkelt den grundläggande motivationen hos varje människa: att leva ett så konstruktivt och meningsfullt liv som möjligt. På motsvarande blir målsättningen i motivationsarbete att stärka den positiva kärnan hos den omotiverade.
Motstånd är en kontaktrebus
Förutom den positiva människosynen behöver också motivationsarbetaren en teori om försvarets funktion. Det utmärkande för den omotiverade klienten är att han gör motstånd till att få hjälp av andra. I motivationsarbete ser man inte försvarets huvudfunktion som först och främst ett skydd utan i stället som ett indirekt kontaktförsök. Det är ett sätt att närma sig andre utan att bli öppet avvisad och samtidigt att testa hur mycket man kan lita på den andre. I motivationsarbete kallas därför försvaret i stället för kontaktrebus. Det är ett indirekt kontaktförsök i form av en gåta. Att se möjligheter via klientens försvar stärker ytterligare motivationsarbetarens egen motivation och hjälper honom att behålla engagemanget för klienten.Motivationsprocessen
Motivationsarbete innehåller också en teori om hur motivationen förändras över tid hos klienten och hur anknytningsprocessen till motivationsarbetaren går till. Denna teori är det enskilt viktigaste stödet för motivationsarbetaren i att inte tappa engagemanget. Detta konstaterande bygger både min egen erfarenhet av motivationsarbete och mitt arbete som handledare för andra motivations-arbetare. Motivationen hos klienten förändras som en vågrörelse. Det betyder att en ökning av motivationen följs alltid av en rekyl, där klienten agerar ut destruktivt. Denna destruktiva rekyl är i många fall det svåraste för motivationsarbetaren att handskas med. Efter att klienten verkar att ha gjort framsteg följer en tillbakagång, som till synes bekräftar att det inte har skett en positiv förändring. Här är risken störst för att motivationsarbetaren tappar engagemanget för klienten och ger upp. Om emellertid han kan se att rekylen i stället är en positiv bekräftelse på den tidigare positiva förändringen hos klienten, ökar möjligheterna för att han kan fortsätta motivationsarbetet. Den destruktiva rekylen är en nödvändig del av förändringsprocessen, som aldrig han aldrig kan undvika att möta.Motivationsrelationen
Motivationsrelationen till klienten är den praktiska tillämpningen av motivationsarbetets värderingar och teorier. Genom denna förmedlar motivationsarbetaren vissa känsloattityder till klienten: den senare får känslokraft till sin positiva kärna. På så sätt stärks klientens motivation. Den positiva människosynen, teorierna om kontaktrebusen och den destruktiva rekylen är alla en hjälp för motivationsarbetaren att orka ge denna livskraft. Det är framför allt tre känslor, som klientens positiva kärna behöver. Dessa är engagemang, hopp och tilltro.Engagemang
Engagemang är den viktigaste delen av motivationsrelationen. Den innebär att motivationsarbetaren förmedlar att han bryr sig om klienten och tycker att denne är viktig. Till detta är kopplat att motivationsarbetaren med utgångspunkt från sitt engagemang uttrycker känsloreaktioner till klienten, som till exempel ilska. ledsenhet, oro. Den omotiverade klienten är en misstrogen person, som har svårt att lita på att någon bryr sig om honom.
Även om motivationsarbetaren visar känsloreaktioner, behövs emellertid även ytterligare bekräftelser, för att klienten skall börja våga tro på honom. Det innebär, att han också måste förmedla sitt engagemang i handling för att bli trovärdig. Dessa handlingar kan innebära att söka upp klienten, hjälpa konkret att förbättra klientens social situation, bjuda på mat, o.s.v. Motivationsarbetaren måste alltså både i känsla och i handling visa att han bryr sig om. Att vara trovärdig i sitt engagemang för klienten betyder också att han verbalt och i handling försöker begränsa klientens destruktiva utagerande. Gränssättning är därför en väsentlig del av motivationsrelationen.
